Armering och stomstål ur betong: så tar ni vara på värdet

Armeringsjärn och stomstål är ofta den tyngsta metallfraktionen i en rivning — och värdet avgörs av hur väl stålet skiljs från betongen. Armering som klippts ren och stomstål kapat i hanterbara längder går direkt in i stålfraktionen och värderas därefter; järn med vidhängande betongklumpar väger tungt utan att betala. Med rätt maskinutrustning och arbetsgång frigörs stålet i takt med rivningen, utan extra moment.

Var stålet sitter i byggnaden

I en armerad betongbyggnad finns järnet överallt där betongen tar dragkrafter: i bjälklag, väggar, pelare, balkar och grundkonstruktioner. Mängden varierar kraftigt med byggnadstyp — ett parkeringshus eller en industrifastighet med tunga bjälklag innehåller väsentligt mer armering per kubikmeter betong än ett äldre bostadshus. Därtill kommer det fristående stålet: takstolar, pelare och balkar i stålstomme, traversbanor, trappor och smide.

Vid kalkylering inför rivning är det värt att skilja på de två flödena, eftersom de hanteras olika:

Ingjuten armering frigörs först när betongen bilas eller krossas.
Stomstål demonteras eller kapas direkt och är en ren fraktion från första dagen.

Så frigörs armeringen

Modern rivning skiljer stål från betong i flera steg:

Bilning och pulverisering. Rivningsmaskiner med betongsax eller pulveriserare klipper sönder konstruktionen och krossar betongen kring järnet. En skicklig maskinist får ut armeringen förvånansvärt ren redan i det här steget.
Magnetseparation. När betongen krossas för återvinning som fyllnadsmaterial plockar magneter ut kvarvarande klipp och järnbitar ur krossmassorna.
Klippning till längd. Lång armering och grova järn klipps i transportvänliga längder så att containrarna kan utnyttjas — skrymmande, hoptrasslad armering tar containervolym utan att ge vikt.

Målet är inte betongfritt järn till varje pris — det är en avvägning. Att bila bort varje klump kostar maskintid. Riktvärdet är att järnet ska vara fritt från större betongstycken; mindre rester hanterar mottagaren. Hur mycket vidhängande material ett bud tål är en av de saker som är värd att klargöra i förfrågan.

Vad som styr värderingen

Armering och stomstål värderas som järnskrot, och inom den kategorin tittar mottagaren på:

Renhet — andelen betong, trä och annat icke-järn i lasset. Föroreningar dras av från vikten eller sänker klassningen.
Dimension och längd — grovt, kapat stål i jämna längder är enklare att hantera och smälta än tunt, trassligt klipp.
Rost och ytskick — normal ytrost på rivningsjärn är inget problem; järnskrot smälts om och rosten påverkar värderingen marginellt.
Marknadsläget — järnskrotpriser följer stålverkens efterfrågan och internationella skrotindex, så buden speglar dagsläget.

Stomstål kan dessutom ha inslag som påverkar hanteringen: brandskyddsmassa på balkar, ingjutna fästplattor eller — i äldre industribyggnader — ytskikt som ska kontrolleras i materialinventeringen innan stålet friklassas som rent skrot.

Logistiken: tung fraktion, snabb takt

Armering och stomstål är rivningens viktmästare, och det ställer krav på containerupplägget:

Räkna med vikt före volym. En lastväxlarcontainer når tillåten lastvikt med tungt stål långt innan den ser full ut — överlast drabbar transportören och i förlängningen er tidplan.
Placera stålcontainern vid bilningsfronten. Varje meter intern transport av tungt järn kostar maskintid.
Avtala bytestakt för intensiva skeden. Under stombilning frigörs stora tonnage på kort tid; bytena måste vara dimensionerade för toppen, inte genomsnittet.

Vid större entreprenader kan mottagaren ibland erbjuda klippning eller skrotsax på plats — beskriv volymerna i förfrågan, så syns sådana lösningar i buden.

Dokumentationen följer med

Armering och stomstål är normalt inte farligt avfall, men fraktionen ingår i er anteckningsskyldighet för bygg- och rivningsavfall: mängder, transportör och mottagare ska kunna redovisas. Vågsedlar per hämtning från mottagaren är underlaget — spara dem per projekt för slutredovisningen mot kontrollplanen.

Sammanfattning

Armering frigörs vid bilning och krossning; stomstål kapas direkt — håll flödena isär.
Renhet mot betong är den största värdefaktorn ni kan påverka, men bila inte bort sista klumpen till varje pris.
Klipp till transportvänliga längder och dimensionera containerbyten efter rivningens toppar, inte snittet.
Vågsedlar per hämtning är både avräkning och regeluppfyllnad.

Beskriv stomme, uppskattat tonnage och tidplan i en kostnadsfri förfrågan — nätverkets uppkopplade mottagare lämnar bud på järnet med containerlogistik som håller bilningstakten.

Se även: Så sorterar ni rivningsskrot på arbetsplatsen och Vad påverkar priset på rivningsskrot?.